malinmariatherese

Stressen och ångesten har tagit ut sin rätt, så jag mumsar delicatobollar och havrekakor. Bättre alternativ än en hel del andra saker, och hindrar inte flytten. Skulle jag ta ångestdämpande medicin nu så skulle jag vara jätteseg imorgon.

Nästa gång jag skriver är jag förhoppningsvis i nya lägenheten.

Var ute och slängde sista lasset med grejer i morse, innan jag gick och handlade grädde till frukosten och hämtade en extra banankartong för säkerhets skull. Glömde batterierna den här gången också. Få ta dem senare.

Nu är allt i hela lägenheten ihopplockat förutom den disken och de hygienartiklar som fortfarande används. Alla väskor ligger på ett ställe, alla kläder ligger i säck eller kartong, allt som är kvar att packa ner står i bokhyllan.
Allt i kylskåp och skafferi som inte ska med är slängt. Så idag är det slutpackning och lite städa som gäller. Sen ska jag åka till Kista, sen Stadshagen. Det blir fullt upp idag. Men jag känner att det börjar kännas färdigt. Playstation och dator plockar jag ihop imorgon bitti.

Just nu har jag en låt på hjärnan. Speciellt en "vers".

"If it doesn't have a tail it's not a monkey, even if it has a monkey-kind of shape, if it doesn't have a tail it's not a monkey, if it doesn't have a tail it's not a monkey it's an ape".

Kommer från Veggie Tales, ett av de mest bisarra barnprogrammen som finns.
Det är från USA och är superkristet. Varje program börjar med att ett barn har skrivit in om ett problem, det kan vara att det känner sig minst i familjen, är rädd eller har gjort nåt dumt. Då berättar ett gäng grönsaker om någon annan som varit i samma situation men löst det. Ibland blir det bibliska berättelser, ibland inte.
Själva berättelsen varvas med komiska sånger och, mitt i avsnittet, blir det paus för en "Silly Song with Larry", där en gurka har hamnat i en situation och sjunger absurda låtar. Han kan t.ex. leta efter en hårborste, visa ett bildspel om en roende pojke och hans nötkreatur-kompisar, vänta på sin beställda pizza, eller, som i fallet jag har hakat upp mig på, vara på safari och leta efter en apa. Fast han är inte riktigt säker på om det är en "monkey" eller en "ape".

Så om ni har tråkigt, gå in på youtube, sök på "veggie tales monkey" och fundera på hur någon kan vara så lättroad att ett helt blogginlägg cirklar runt det.

(Och personalen är 37 minuter sen...)

Lyckades samla tillräckligt med kraft efter all packning och laga lite mat idag. Snabbtinade kyckling och funderade på vad jag skulle göra med den. Kom på att jag hade en halv burk cantadour paprika & chili i kylen, som jag hade någon användning för. Så det blev lite experimenterande. Stekte kyckling i bitar som jag saltade och pepprade med grovmalen svartpeppar. Sen slängde jag i rödlök i halvmånar och paprika, som fick steka med. Till slut hällde jag på resten av grädden i kylskåpet och slängde i färskosten. Det fick koka några minuter.

Och gissa om det blev gott! Jag ska definitivt experimentera mer med färskost. Dessutom innehåller det mindre kolhydrater än smaksatt creme fraiche, och innehåller 31% fett. Det blev krämigt och jättebra smak.
Mums!

Idag är det stora slängdagen. Har varit ute med två lass till grovsoprummet, får se om det blir något mer eller om det bara är "småsopor" kvar.

På vägen in igen så var jag tvungen att stanna och njuta av den underbara höstdagen. Om det blir tid senare kanske jag tar en promenad. När jag stod utanför porten så kände jag att jag behövde få föreviga en sån här dag. Jag tog upp mobilkameran och började fotografera. Håll till godo.









Hoppas alla andra som läser har det lika fint som vi!

Mina pengar har kommit! Jag slipper äta tråkig mat i helgen! Yey!
I alla fall, när jag var och handlade såg jag något som jag reagerade starkt på.
Jag strosade runt och funderade på om jag var sugen på ruccolasallad eller bladspenat, när jag fick syn på vad jag tolkar som ett försök att få barn att äta mer grönsaker och frukt.



Såhär. Hade det varit samma sak i båda hade jag kanske inte reagerat lika starkt, även om jag tycker att det är riktigt dåligt. Man kan ju gissa vilken som är riktad mot killar och vilken som är riktad mot tjejer. Kunde de inte ha slängt på Bamse eller Kalle Anka m.fl. istället?
Det jag blir mest irriterad av är att det är olika saker, beroende på vilken av lådorna du föredrar.
Gillar du Hello Kitty gillar du äpplen, föredrar du Star Wars får du morötter.
Vad är det här för moral?
Vad tycker ni? Få se debatt i kommentatorsfältet nu!

Idag har gått åt till att (gissa vad?) bråka med boendet. Boendestödsassistenten hävdade att jag ska flyttstäda själv, och i och med att han ska bort imorgon så har han bara tid med mig en liten stund på måndag, om ens det. Så det var lika bra att jag började på en gång, för var det inte tillräckligt rent när jag flyttade så skulle jag bli tvungen att betala 250 kronor i timmen för den tid det tog att städa.
Efter att ha pratat med kurator och soc lyckades jag få fram infon att nej, Malin, du behöver inte flyttstäda, och du ska få all hjälp du behöver med att packa i kartonger och även, till viss del och så mycket det är möjligt, att bära ut och packa bilen. Soc har även pratat med dem på nya boendet och där kommer jag få så mycket hjälp jag behöver med flytten.

Yey!

Nu har jag packat i princip alla köksgrejer, och allt på bordet och på skåpet här i stora rummet. Kvar är en del kläder, badrumsprylar och en massa smågrejer, ni vet ljus och pennor och sparbössor och saker i den storleken. Imorgon tvättar jag de få grejer som inte kom med i tvätten sist och det jag hunnit använda senaste dagarna. Sen är jag snart klar! Har massor att kasta dock. Går knappt att ta sig fram i lägenheten just nu eftersom det står papperskassar och banankartonger lite överallt.




Här har ni lemurversionen av målningen "Den sista måltiden". Från Skansen i somras. Tror att det var den gången en lemur stötte till min hand när den hoppade. Jätteläskigt.

Ibland är det extra roligt att kolla mejlen. Som när man får erbjudanden om tv-inspelningar. Där Ola Salo (sångare i numera nerlagda The Ark, min stora idol för er som missat det) ska vara med. The Voice Sverige, som Idol fast inte.
Har iofs funderat på att ställa upp på audition, men jag väntar ett år eller så. Istället sitter jag i publiken den dag då det inte är auditions utan det ska fotas, men i gengäld ska artisterna uppträda. Jag är så glad att jag sitter och hoppar. Onsdag den 9:e kl 12 är det dags. Funderar på att boka in mig på fler datum. Gratisnöje är alltid roligt. Och har jag sett inspelningarna så gör det inte så mycket att jag inte har tv. Jag menar, live är ändå alltid bättre.

Jag har fullt upp för närvarande. Förutom att försöka få ner saker i lådor och slänga hälften av allt jag äger, försöker jag lösa alla problem som kommer med en flytt. Jag bråkar med boendet för att få hjälp med det jag har rätt till, ringer soc och klagar, försöker få tag på information om flyttbilen, hittar en chaufför, bokar om chaufför när boendet kommer på att de kanske ska berätta när jag ska vara ute, svarar på samtal från soc som ringer och säger att de inte har fått intyg på att jag är sjukskriven så att de inte kan betala ut mina pengar, ringer läkare som inte är där och kurator som är där, diskar och städar och bråkar med boendet och tvättar mina kläder och försöker räkna ut vad jag kommer äta till på tisdag och vad jag ska köpa när och tänk om mina pengar inte kommer innan helgen trots att jag löst intygs-problemet. Puh. Jag är helt slut.

Det är därför jag inte skriver så mycket på bloggen.



Här är en bild på ljusstaken jag fick i födelsedagspresent av mormor och morfar när jag var där i söndags. Jag fick två stycken, gröna ljus och böcker. Det mesta är nerpackat.

Idag är stora röjardagen! Började städa vid halv nio-tiden, med paus för frukost vid niotiden. Tio kom boendestödsassistenten och hjälpte mig att städa. Han bäddade sängen, dammsög och skurade medan jag städade golvet.

När han hade gått, gick jag igenom mina kläder och bestämde vilka som ska slängas och vad som ska sparas. Sen dess har jag städat dubbelgarderoben, badrummet, min stora låda under sängen och skafferiet. Jag har slängt allt som jag inte ska ha kvar, så nu är det bara att packa ner allt så fort jag fått tag på banankartonger. Jag har småsår och svullnader över hela kroppen (ni vet, man har tappat en pärm på foten, skrapat emot något vasst med armen och skurit sig på papper man sorterat). Men nu är det snart klart! Bara bordet och ovansidan av skåpet i stora rummet kvar, sen är det köket och sen är jag klar! Själva packandet är ju inte så jobbigt, iaf tycker inte jag det. Det är lättare att packa flyttkartonger än vad det är att packa påsar när man storhandlat.

Funderar på hur jag ska göra med maten när jag flyttar. Kommer vara lite köttfärs och kyckling och sånt kvar (fryst, och jag räknar efter att jag ätit upp så mycket jag orkar). Frågan är om jag orkar ta med eller om jag köper nytt. Kommer ju ladda frysen så fort jag flyttat dit ändå.

Har inte gjort så mycket idag, men det som har blivit av har räckt.
Proppen i köket/hallen gick idag, och jag känner mig fortfarande chockad. Glödlampan brann ut också, eller dog eller vad man ska kalla det i samband med att proppen går, så jag har ingen taklampa när jag ska laga mat. Den lilla kökslampan gör att jag faktiskt ser hälften av innehållet i stekpannan, så jag får använda ficklampa när jag ska kolla allt.
Då säger ni kanske: "Men glödlampor är ju lätta att byta". Nej, i och med att jag är så kort är det inte särskilt lätt.
"Men ställ dig på en stol då!" Ja, det var det jag försökte, men jag når fortfarande inte. Dessutom har jag ingen glödlampa, och nu vet jag inte hur mycket de kostar men räknar på tre-fyra dagars matbudget. Och då får jag leva på torr köttfärs. Inte gott. Håhå jaja. Livet är inte lätt ibland.

Fast jag lyckades faktiskt byta propp själv (nästan själv, pappa guidade via telefon). Och nu på kvällen har jag packat ner de av mina böcker som var kvar, plus majoriteten av dvd-filmerna och tv-spelen. Vet fortfarande inget om hur jag ska lyckas genomföra flytten, men boendena diskuterar med soc som diskuterar med varandra och med min kurator. Det enda jag kan göra är att hålla tummarna och hoppas att någon berättar för mig vad de kommer fram till.

Idag har jag varit i Årsta kyrka och övat med dockteatern. Jag var berättaren i julspelet som ska spelas ett par gånger i december, plus att jag skötte några kameler. Jag kan avslöja att är man otränad så gör det rätt ont i armarna efter en stund, när man har hållt upp dem över huvudet med diverse dockor på.

Efter övningen bjöd kyrkan på lunch, så då gick vi tre som övat och åt lunch på ett kebabställe. Jag gillade både något slags friterade auberginesaker (som jag inte är säker på om de var tillåtna enligt lchf eller inte) och hommous (med reservation för stavningen). Det har jag inte gjort förut. Märkligt.

I alla fall. Här kommer berättelsen som jag utlovade igår.

När jag var i Värmland var det Grumsmârten, dit vi naturligtvis gick och tittade. För ett som inte varit där, så kan jag tala om att det är som en marknad, fast med väldigt få stånd. Det tar kanske tio minuter att titta igenom allt, en kvart om man tittar noga. Man kan köpa strumpor och t-shirtar med volvo-tryck. Jag köpte en ryggkliare till mig själv och en heliumballong åt Emilia.

Sen hade de ett stånd där man kunde slå ner plåtburkar, såna som ser ut som konserver. Jag vet med mig att jag inte har världens bästa hand-öga koordination, men jag kände ändå att jag ville prova på. Sagt och gjort, 20 kronor fattigare stod jag med två läderbollar i händerna. Nervös och något generad skrattade jag en del, vilket kan ha varit anledningen till att det gick som det gick. Första bollen träffade nästan. Väldigt mycket nästan. Så mycket nästan att hela sällskapet brast ut i skratt. Tydligen lyckades jag träffa i princip allt annat, innan bollen landade precis framför stapeln. Stärkt av tanken att det i alla fall inte kunde gå sämre, kastade jag den andra som välte i princip alla burkarna, förutom de längst ner. Tyvärr var det inte tillräckligt för att vinna något större gosedjur. Men, jag fick ett tröstpris, en liten orm med ståltråd i. Nu ligger den i leksakslådan hemma hos mamma och pappa.

Mitt första kast skrattar fortfarande hela familjen åt, tror jag. Det var verkligen spektakulärt. Och min orm bits inte, äter inte och skrämmer inte mamma. Perfekt.

Nu är jag hemma, och har fått den stund av ensamhet jag så väl behöver. Därmed inte sagt att jag inte hade trevligt i Värmland, för det hade jag. Var så kul att träffa alla igen.

Jag fick en ny telefon i födelsedagspresent, håller fortfarande på att försöka lära mig hur den fungerar.

Idag har det varit fullt upp. Började imorse med första dagen på öppna förskolan. Plocka fram muggar, leksaker och kuddar, försöka lära mig var allt finns och hur allt funkar. Hann dricka en kopp te med resterande personal innan föräldrarna började droppa in med sina barn. Sen höll det på ett tag, barnen kröp runt medan föräldrarna drack kaffe och jagade efter de små. Barnen var mellan 6 och 12 månader gamla. En tjej på 11 månader verkade gilla mig, så fort hon såg mig kom hon fram och skulle klättra på mig.
Jag fick dessutom en namnskylt (som ser riktig ut, foto kommer) och en mapp med lite info, en cd och en inbjudan till höstfest. Trevligt.

Efter musikstunden, då vi i "personalen" hade dockor istället för barn, så var det dags för mig att röra mig vidare.
Åkte till Kista för kuratorbesök, och sen vidare till soc-kontoret för att fylla i papper. Det var en trött Malin som kom hem sen.

Imorgon ska vi öva med dockteatern hela dagen, men om jag inte är för trött när jag kommer hem ska jag skriva om hur jag blev ägare till en reptil.

So long.

Är i värmland. Bloggar när jag kommer hem.

Så. Nu börjar det bli dags för ett mer allmänt hållet inlägg, för att berätta vad som händer i mitt liv just nu.

Först vill jag klaga och säga "Aj, aj, aj, stackars mig". Jag har nämligen träningsvärk i baksidan av låren. Jag har nämligen packat om en massa kartonger som skulle upp till vinden från källaren. Har kastat massor med saker (fast det här har jag ju redan skrivit om, kom jag på. Inte träningsvärken dock). Det jag har hört om träningsvärk är att man ska träna bort det. Så igår packade jag en del kartonger också. Funkade inte riktigt som jag tänkt. Min nuvarande gångstil ser nog ganska märklig ut.

Och som ni säkert redan läst på Facebook, eller listat ut med tanke på flyttkartongerna, så har jag fått veta att jag ska få flytta! En lägenhet blir ledig den första november, så jag ska dit och titta på den och på anläggningen i morgon. Egentligen skulle det ha dröjt lite, men ett syftningsfel från min boendestödsassistent gjorde att jag tog tag i saker tidigare än det var meningen.

I helgen ska jag till värmland och fira min födelsedag. Det ska bli trevligt att träffa mamma, pappa, Madeleine och Emilia igen. Synd att inte Emma är där också, men man kan inte få allt.

Annars tror jag inte att det händer så mycket.

Igår var jag på diskussionsträff med aspergerforumet. Ämnet var "asperger i media" med några underkategorier. Jag lyckades med att bara yttra mig en gång, och fick faktiskt sista ordet. Trevligt. Efter det drog vi vidare till Vasa's, där det vankades tacobuffé. Efter att vi ätit och några dragit sig hemåt var det jag och två killar kvar vid mitt bord som satt och diskuterade olika saker, bl.a. visuellt tänkande, testosteron och konstinstallationer. Det sista då vi satt och lekte med tändstickor, servetter o.dyl.



Det här är konstverket Motvind, som beskriver ångest. Det var killen mittemot mig som skapade det.

Mitt första bidrag är...



Adam och Eva.
Servetten symboliserar mänskligheten. Från början var den rent vit och oskrynklad, men ju längre kvällen gick desto smutsigare och skrynkligare blev den, vilket då symboliserar människans förlorade oskuld. Pinnen rakt genom hjärtat på servetten kan antingen tolkas som att vi människor är vampyrer, eller så är det ett kors (något trasigt kors, visserligen, men ändå).
Tolkningen är fri.

Det tredje och sista konstverket heter



Flingan, eller Stjärnan.
I och med att tandpetarna är staplade i ett glas ämnat för starkare drycker, kan det hela symbolisera det druckna utbristandet i sång.
"Ser du stjärnan i det blå?, ta en sup så ser du två."
Vackert.

Idag ska jag iväg till mitt volontärjobb.
Det är i Årsta kyrka, där jag hjälper till med barngrupper inför dockteater. I december ska jag även hjälpa till med julkrubbevisningar. Nån dag ska jag hjälpa till med öppna förskolan också, men om det blir återkommande eller inte får vi se.

Hej alla glada! (Om nån inte är så glad så extra hej till dig!)

Nu ska jag berätta om något som igår gav mig idén att skriva en mordgåta. En plats jag, och många andra med mig, hatar.

TVÄTTSTUGAN

Jag har egentligen inte så mycket emot tvättstugor i sig. Det är bara det att jag avskyr den här tvättstugan. Tack och lov att jag ska flytta snart!

Här kommer en bild på våra tre tvättmaskiner




och en bild på torkmöjligheterna





Tvättmaskinerna och torktumlaren funkar bra. Torkskåpet - inte riktigt.
Om man fyller alla tre maskinerna så ska innehållet få plats i torktumlaren och torkskåpet.
Tror ni att det går?
Inte direkt...

I och med att torktumlaren är så stor är luddfiltret rätt rejält, och det blir en del ludd. Folk brukar faktiskt vara ganska duktiga på att rensa filtret, men...



det är tydligen enormt ansträngade att faktiskt slänga luddet. Soptunnan står ju nästan en meter bort.

Och slutligen kommer det värsta.

Tvättiden är på 2 timmar. En omgång tvätt tar 1 timme och 10 minuter att köra. Minst. Sen ska man hänga tvätten...

Allt sammanlagt är min lägenhet full av blöta kläder så fort jag har tvättat. Yey!

Men allt är ju inte dåligt. Man får mössor tvättade, så att man kan bli snygg såhär inför vintern.



Klart slut.

Idag har varit en väldigt ansträngande dag, både fysiskt och psykiskt. Jag har rensat igenom mina gamla flyttkartonger och slängt en himla massa saker, som jag gärna skulle ha haft kvar. Å andra sidan, skulle jag behålla allt det jag gärna vill ha kvar så skulle jag bli som en av de där människorna man ser på tv, med tidningar upp till taket och köket fyllt av allt möjligt.
Det enda jag inte gör mig av med är mina böcker. De växer jag inte ur (märkligt nog), jag har koll på alla och jag saknar dem när jag inte har dem i närheten.

Imorgon kommer ett inlägg om vår tvättstuga. Ett negativt inlägg, med massor av bilder. Nu har ni något att se fram emot!

(Apropå bilder- vill ni se mer bilder i bloggen? På vad? Egentagna eller lånade?)

Första dagen på volontärandet idag. Var värdinna åt en grupp barn och en grupp vuxna, vallade in dem i rummet där det var dags för dockteater. Kasper och draken hette föreställningen. Jag såg också den, ganska rolig. Någon del påminde mig om Vilse i pannkakan. Fast inte så farligt mycket. Och alla dockorna behöll huvudena hela tiden.
Det hela var mycket bättre än vad jag väntat mig. Min favoritkaraktär var Trollkarlen.



Hans temamusik var väldigt rockig.
(Ser han inte ut lite som en ledsen Snape?)

När jag kom hem städade jag och den nya boendestödsassistenten min lägenhet. Från bombnedslag till städat på mindre än två timmar. Det såg nog tusen gånger värre ut än vad det var.

Annars deppar jag mest. Ska till psykologen igen imorgon.