malinmariatherese

Jag är alltså förkyld. Döende, om du frågar mig (och min sjuksköterska, som lät orolig när jag svarade i telefon när jag var riktigt täppt i näsan). Följaktligen har jag jättetråkigt. Döendet (eller det eventuella tillfrisknandet) går för långsamt. Jag kan inte ligga i sängen och läsa fantasy på engelska hela dagen, inte ens nu när större delen av mina kläder ligger under bäddmadrassen för att jag ska få upp huvudet en bit. Därför spenderas en hel del tid på internet, där jag klagar på allt och alla samt ser på märkliga youtube-videor. Det jag klagar på mest är när folk inte klarar av stavning och/eller grammatik. Ta t.ex. det som mötte mig när jag skulle logga in för att kunna blogga:

 

"Natalie, 20 år, arbetar som barnskötare, bor i Skellefteå och lever livet som nybliven sambo med mannen i mitt liv."

 

Är personen som har skrivit lite småkär i Natalies sambo? Eller kanske en stalker? Ett sviket ex? Kommer artikeln/blogginlägget om Natalie vara skrivet i en positiv anda, och vad har det då kostat på?

Ser ni hur mycket som förändras med en enda bokstav, och hur många tankar det kan väcka?

 

Jag vet. Jag står inte heller ut med mig själv när jag är sån här.

 

Speciellt inte när förkylningen har verkat sätta sig på hjärnan. Jag skulle gå till Ica och köpa halstabletter. Och morötter, eftersom de var gratis. Jag kom hem med massor av saker (soppa, näsdukar, chokladpulver och rosa bandet-lypsyl. Man måste ju unna sig när man är sjuk). Det värsta av allt är att jag kom hem med en film som jag visserligen gillar, men är så pinsam att jag hellre skulle erkänna att jag kollade på porr än på den (därmed inte sagt att jag kollar på porr. Det är en liknelse, era pervon). Plus att jag köpte en skvallertidning. Jag! Men jag blev lockad av rubrikerna. "Här är nya Bondage-Bieber; Selena är knäckt" och "Aniston hånas för jätteringen; Angelina tycker att den är patetisk". Jag måste få reda på hur det här kan vara något intressant. Varför människor köper den sortens tidningar. Sen inser jag att jag har blivit en sån människa. Tur att jag är döende, då har jag åtminstone något att skylla på.

 

Bilder! Jag har ju lagt hela månadens matbudget på böcker, och hela min övriga budget på glasögon. Ja, naturligtvis finns det pengar kvar till både hyra och mediciner. Jag överdriver. Ni tror väl inte att jag är döende på riktigt heller?

 

Så här kommer mina snygga, proffsiga bilder på mig i mina nya glasögon.